fredag 19 februari 2010

Skvallerkultur

Tittade just på nyheterna och jag har även följt inslagen om de tryckta tidningarnas nedgående försäljningssiffror. Visst är detta ett resultat av ökad datorisering. Samtidigt visar siffror att försäljningen av skvallertidningar ökar.

Jag förstår faktiskt inte vad som är så lockande med dem. De som läser verkar ju inte förstå att det faktisk handlar om människor, som visserligen är offentliga, men som också måste kunna vara privatpersoner när de kommer hem från jobbet. Och det är ju oftast yrkesvalet som gör att du är en offentlig person.

Jag förstår heller inte vad det ger läsarna? Blir ni bättre människor av att läsa dessa tidningar? Får ni en bättre uppfattning av er omvärld? Nej, det tror jag inte ni får. För de som inte visste det så träffar inte fotograferna och journalisterna alla de här kända personligheterna. Det mesta är antaganden och påhitt som inte har någon som helst substans eller relevans.

Vissa hävdar att det är rent nöje och att man läser skvaller för bilderna, men jag tror inte ni skulle tycka att det var så kul om ni gick på stan och fick se er bild i varenda tidning där det står att du är en dålig mamma för att du har setts gå ut från systemet. Jag tror inte att ni skulle tycka att det var så underhållande om er omgivning ringde er och frågade om du har varit otrogen, bara för att det är en bild på löpet som hävdar att du och en annan har kramats lite för intimt för att bara vara vänner. Det är privat och har inget med ens yrkesval att göra.!

Jag värnar verkligen om den personliga integriteten och hoppas att andra också ska inse att det finns viktigare och mer givande läsning än skvallerblaskor.

Jag är inte ute efter att hänga ut någon specifik tidning,
men känner heller inte att jag måste sudda ut loggan,
för detta inlägg gäller alla skvallertidningar och alla vet vilka de är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar